Holiday man

Det som utmärker skillnaden mellan en seriös heltids-bloggare och en glad amatör (i det här fallet undertecknad) är att den senare tar semester... Jag skriver mer när jag kommer hem. God Jul och Gott Nytt År från oss alla på East Street Tattoo!!!

Inspiration.

Alla som någon gång försökt skapa något, vare sig det är en tatuering, en tavla eller att bränna ned en stor julbock i halm, vet att inspiration inte alltid infinner sig på befallning. Därför är det en fröjd att se att alla på studion verkar känna av samma känsla. Det är de sista självande dagarna på året och vi alla behöver få koppla av lite. Men tatueringsaktiviteter pågår febrilt runt omkring mig. Folk ritar och målar och tatuerar och hänger tavlor om vartannat. Det kliar i fingrarna på mig och jag vill så gärna börja inreda min egen nya station men lovar mig själv att det får vänta tills efter nyår.
Jag vet att jag använt den här bilden tidigare i bloggen. Men den känns väldigt väl vald för tillfället.

Ett päron till farsa firar jul...

Med 2 veckor kvar lite drygt är det svårt att inte börja hata folk i största allmänhet. Och jag talar inte om girighet eller frosseri- Hey! I'm all for it...
Men bara det faktum att det är så mycket folk överallt. Försöker ducka ut lite tidigare idag för att köpa nåt fint till Junior och hoppas slippa julruschen om jag går mitt på dagen?

För övrigt borde folk göra mer säsongsbetonade tatueringar: jag skull älska att få göra en riktigt traditionell tomte. Eller en unge som gråtande öppnar ett paket...

Burning down the house.

Alltid när det känns som det är lite extra mycket att stå i här på studion brukar Isak fråga mig "Jeppe, när ska vi få lugn och ro?". Och jag ger alltid till svar att jag tror att om det är lugn och ro vi är ute efter har vi valt fel bransch....
Men underbarare människor än mina kollegor, och våra kunder, här på EST har jag aldrig haft att göra med. Även om man vissa dagar bara skulle vilja sätta eld på stället, låsa dörren och visslande promenera hemåt.

Nedräkning.

Har alltid klappat mig själv i ryggen för att jag besitter en viss förmåga att hålla många bollar i luften. Men nu börjar inspirationen att tryta. 6 dagar kvar till min första riktiga semester på två år...
Den sista tiden inför jul och nyår är alltid en hektisk period då man förväntas få tid både till att tatuera samt "knyta ihop säcken" och hur mycket man än älskar sitt jobb (och det gör jag verkligen!) måste hjärnan få vila nån gång.
Ser fram något oerhört emot att få stänga av dator, mobil och tatueringsmaskin i ett par veckor. Och DESSUTOM få slippa fira jul i landet som gud glömde.

Snart så.

T-Shirt for charity till julen.

T-Shirtarna som jag designade åt Röda Korset i våras finns fortfarande till salu på studion, nu även i barnstorlekar. En förträfflig julklapp anser jag, då pengarna vi får in för dessa går oavkortat till Röda Korsets "Rädda mammorna"-kampanj.

Hylla morsan, stöd ett välgörande ändamål OCH ge bort en jävligt snygg tröja i julklapp!

Tack East!

Årets julbord intogs, som så många år tidigare, på restaurang East. Givetvis höll maten toppklass och sällskapet likaså. Måste varmt rekommendera alla och envar att gå dit och äta när tillfälle ges. Supertrevlig service och, som sagt, fantastisk mat.

Lite ljugskryt såhär på måndagen

Har väl inte undgått någon att Ill Bill och Jedi Mind Tricks uppträdde på Strand för två veckor sedan, åh där var jag! Hade även äran att få hänga ut lite med grabbarna och favoriten Vinnie Paz. Lycklig tjej, fast ser ju mest rädd ut. Wiiiiih!
//Lillefot

Måndag?

Nu känner jag mig sådär osäker och förrvirrad igen, så det måste ju helt klart vara måndag?
Helgen bjöd på massor av festligheter och igår skippade jag att gå i kyrkan som vanligt och gick istället till Lilla Hotellbaren för att se/höra på den råa stand up komikern Jason Rouse från Canada.
Skrattfest! Lyckades även få ett skrattanfall i taxin på väg hem och komentaren från taxichauffören:
Att jag var den roligaste kunden han kört på flera år. Härligt!
Klicka på länken och få en dos av Jason Rouse och håll utkik efter nästa gigg, ni kommer inte bli besvikna!
http://www.youtube.com/watch?v=rHG1zqc_l9c


// Lillefot

Det är så varmt...

Sitter och dagdrömmer mig bort till hur det skall kännas att sitta nere i Thailand om 2 veckor. Hejdå svinkyla! Hej värme, sol, bad, kall öl och sand i röven! I år får ni julpynta utan mig på studion.

Inkfest Copenhagen 2011

Jeppe och Erik kommer jobba på Köpenhamnsmässan 1-3 april 2011. Gå in och kolla line-upen!

http://www.inkfest.dk/

Äntligen måndag!

Finns det något mer tillfredsställande än att komma tillbaks till jobbet på måndag morgon efter en snurrig helg? I think not... eller? Det kommer gå åt en HEL DEL kaffe idag i alla fall.

Saturday night's alright for fighting

Fanns det inte en gammal Elton John-låt som hette så? Fantastisk titel i så fall... Den här lördagkvällen börjar med en drink hos våra trevliga kollegor/konkurrenter (fast de är ju våra vänner, märk väl) på Art by Fafnir, som firar att de flyttar in i nya lokaler. Efter det är det planerat att hela ESTS-familjen skall ha lite efterlängtat kvalitéts-häng tillsammans. Det kommer bli kul, spännande och fantastiskt. Och troligtvis kommer jag hata mig själv imorgon. Men, man väljer inte sin familj...

No rest for the wicked. Partymode on. Nedräkning till havoc börjar nu.

Sitter sömnlös och uttråkad hemma på soffan.
Är trots det rätt nöjd över mitt beslut att stå emot frestelser som öl och trevligt sällskap en fredag som denna.
Jag vet ju vad som lurar runt knuten, klockan är ju redan lördag och om inte allt för många timmar så sätter kvällen som hela familjen E.S.T-E.S.T.S har väntat på. Det är Lördagen med stort L, det är kvällen som kan gå till historien, det är en hel veckas pepp som ska släppas lös och detta tillsammans med världens kanske galnaste, roligaste, finaste och bästa människor som finns och jag börjar helt ärligt i denna stund bli lite rädd och nervös över vad som komma skall. Oavsett hur kvällen slutar, så vet jag att jag kommer vakna upp skräckbakis på söndag, men helt säkert med ett leende på läpparna, träningsvärk i magen (självklart inte efter ett träningspass) och med massor av nya galna minnen och historier att återberätta.
Lördag är dagen, partymode on, havoc är temat!
3, 2, 1, Skräck!
// Lillefot

Partystämning!

En viss fredags-pepp brukar alltid vara märkbar så här dags i veckan på East Street. Men finns det något bättre än när man märker att ALLA ens kollegor och kära vänner SAMTIDIGT får horn i pannan och den där uppjagade blicken? Och man VET att man har all anledning att känna den kittlande käslan som kallas skräckblandad förtjusning inför helgen. Mmmm mmm....

Hejdå Lenny...

Eftersom det nu gjorts officiellt att Lenny börjar jobba på Stockholm Classic efter årsskiftet är det väl på sin plats att säga några väl valda ord till hans ära från oss här på East Street Tattoo.

 Lenny är en jävligt sympatisk kille och tillika en skicklig tatuerare. Han har varit hos oss här på East Street tattoo i lite mer än två år. Och utan att tuta för högt i eget horn måste jag säga att han vuxit något oerhört som tatuerare under den tiden. När han nu väljer att börja jobba (ihop med många forna kollegor och goda vänner) på Stockholm Classic så vill jag bara säga tack för den här tiden kompis, och all lycka och välgång i framtiden!

The show must go on...

"En inställd spelning är också en spelning"

...påstås den store nationalskalden Ulf Lundell ha kommenterat det faktumet att en utsåld spelning inte genomfördes. Kom att tänka på dessa minnesvärda ord i lördags. Jag hade anlitats som modell till en stor, hemlig fotografering för en filmproduktion. Efter att ha väntat i 7 timmar, under vilka jag dock fick massor med god mat och vin, fick jag veta att fotograferingen skull skjutas upp till dagen efter. Jag varken kunde eller ville bli fotograferad på söndagen. Så jag fick det arvode vi gjorde upp om och åkte hem, väl betald, och utan att ha lyft ett finger. Nice!

Grannar.

Ja grannar... Har väl aldrig haft så mycket klagomål från grannar tidigare. Men jag har bott i många olika lägenheter. Ibland är det rätt ordentligt lyhört och helt ärligt: jag har inte så mycket problem med att höra när grannarna exempelvis ser på TV, duschar eller knullar. Så länge jag möts med samma tålamod och respekt.
Vår nya granne ovanpå studion har haft betydligt lättare att stå ut med musiken än gubben som bodde där innan. Men grannen vägg i vägg med lägenheten där vi just flyttat in är en riktig jävla idiot! Jag förstår inte: förväntas det vara helt tyst från en angränsande lägenhet så måste man väl förmoda att ingen bor där?!
Jag säger bara: ring snuten!

Hej mitt vinterland!

Trots en i övrigt pissig vinter i fjol kommer en hel del fina minnen tillbaks nu när det börjar bli kallt. Björnrike var otroligt fint. I år blir det ännu lite finare, åtminstone för ett par dagar i februari. Och julafton kommer firas i värmen ihop med någon som jag inte behöver sakna i år. Good times!

Ser också fram emot ESTS's julbord på East. MUMS!

Bloggen faller i glömska emellanåt...

...och får dammas av lite, likt skidor, julgran och tomteskägg, så här års. Tyvärr är det ju så att en dålig dag finns det ingenting att skriva om, medans det en en bra dag inte finns tid att skriva. 

Om kocken själv får välja.

Det är inte alltid lätt att säga exakt vilka tatueringar som är de roligaste att göra.
Ibland kan jag vara så peppad på att göra en tatuering och allt blir som jag trott: skitroligt, svincoolt, magiskt. Fast lika ofta går det precis tvärtom: för höga förväntningar är omöjliga att leva upp till.
Ibland infinner sig inspirationen mer omedelbart. Som idag när min gamle vän G2 kom förbi studion och jag var totalt oförberedd på vad vi skulle göra. Efter ca 5 min bestämde han sig för att han ville ha en ros. En enkel ros. Med en stjälk. Kanske några blad? Anspråkslöst, klassiskt och, skulle ni kanske gissa, lite tråkigt. Men jag blev jätteuppspelt: det kändes perfekt!
Tatuering är så mycket mer än bara att rita något och sedan tatuera det på någon. Det är kemi, magi, telepati, nostalgi och tio olika nyanser av Good Times! En enkel förfrågan från rätt kund kan få upp min puls något oerhört.

en dos av vardagen

Nu är det ju inte så, vilket man kan tro när man kollar bakåt i bloggen, att vi BARA festar och tatuerar- Vilka stereotypa och tråkiga typer vi hade varit då!
Likt fantomen ibland drar på sig en trenchcoat och stryker runt på stadens gator under pseudonym gör vi likadant i vårt yrkesutövande. Vid sidan av det är vi ju allihop någons pojkvän, flickvän, husse eller hustru.
Ibland känns det lite som att leva i två paralella världar som man switchar mellan genom att kliva ned i en Parabox- PANG! Helgen som gick var ovanligt fri från skörlevnad i alla dess former eller, för den delen, tatueringsverksamhet. Jag sysselsatte mig mestadels med att i, ihop med the Missus och Junior, packa upp flyttlådor samt släpa hem ett nytt soffbord.
Inte mycket att blogga om men ack så viktigt att påvisa: ibland vill man bara ha lite bacon och en skön fotölj att läsa tidningen i.... Party on!

It's all in a days work.

Ganska ofta får man som tatuerare en massa nyfikna frågor från sina kunder om olika konkurrerande tatuerare och deras verk. GIVETVIS skulle jag, gentleman som jag är, aldrig uttala mig om någon konkurrerande tatuerare om jag inte har något GOTT att säga om dem. Nu är det ju så att många tatuerare runt om i staden, landet och världen är goda vänner till mig och hårt arbetande konstnärer för vilka jag hyser en djup professionell aktning. Och det är kul att umgås mellan studios och utbyta erfarenheter. Igår, till exempel, kom Emil Petterson in och tatuerade sig hos mig. Emil är lärling på Art by Fafnir och tillika en bra karl. Honom kommer ni få se mer av, tro mig.

Höst.

Symtom på höstdepression

• Att man känner sig håglös och allmänt nedstämd
• Att man tappar motivationen och ”ingenting känns roligt längre”.
• Mindre sexlust.
• Vaga fysiska symtom som magont och ledsmärtor.
• Sömnbehovet ökar och man sover mer per dygn
• Man blir om inte asocial i all fall markant mindre sugen på att umgås med människor och drar sig gärna undan i större omfattning än vanligt
• Kolhydratsuget ökar och man sätter i sig mer söta (och feta) onyttigheter som godis och mjölkchoklad, och stärkelserika produkter som pasta och vitt bröd.
• Om ovanstående symtom inträffar varje år vid ungefär samma tidpunkt kan du sluta dig till att du lider av höstdepression.

Och efter att ha läst detta känner jag mig plötsligt lite lugnare... Höstdepression är det inte. Men varför skulle det? Jag mår fantabulous! Hösten är en rolig tid när man njuter av att få komma in på studion: inte bara för att få rita, måla och tatuera utan även söka sig undan kölden, hänga med sina kollegor, ta en kaffe och låtsas som att det inte är kallt som satan ute.

Helgen i Malmö (Tattoo Expo)

Efter en rätt hård invigningsfest för East Street Tattoo Stureplan på Wiley & Partners i torsdag så var det dags för East Street Tattoo att bila ner till Malmö på fredagsmorgonen för att arbeta på Tattoo Expo under helgen. Själv fick jag sovmorgon och flög ner lagom tills att resten anlänt till mässan. Något tagna efter torsdagen så var det bara att slänga sig in i en kalldusch på hotellet då dom uppenbarligen inte har varmvatten i Malmö?


Mässan förhöll sig rätt så lugn då det tyvärr var väldigt många förhållningregler gällande alkoholhaltig dryck. (Ingen öl skulle lämna bardelen, ingen starksprit serverades and so on) dock ingenting vi hängde läpp över en längre stund, då dom iaf har systembolag även i Malmö...Mässan var trevlig och vi hängde ut med annat trevligt folk.

Personligen vet jag dock inte riktigt vad jag ska tycka om Malmö, lite mjä liksom...Blåste som satan gjorde det också.

Nu är iaf hela studion hemma igen och allt är som vanligt! Eller nästan iaf, för ni har väl inte missat att East Street Tattoo även befinner sig på Stureplan hos Wiley & Partners (Grev Turegatan 7, 4 trappor) under Oktober månad!

Go, go, go!!!

Krax! //Lillefot

Giv mig Färg.

Äntligen har jag tagit mig i kragen och bestämt mig för att göra klart mästerverket som pryder min mage. (Jeppe är den skyldige tatueraren)

Efter att linjerna blev gjorda för ett par månader sedan så har jag känt skräckblandad skräck inför att göra klart den. JA, det gjorde sjukligt ont. Men nu känner jag mig redo! 

Denna vecka blir den klar(förhoppningsvis)! 

Vem vill inte passa på att tatuera sig hos EST Stureplan liksom!? 

/Malin aka Mama Supply (ESTS Represent!)

 

EST Stureplan är open for business fr o m nu!

http://resume.se/nyheter/2010/10/04/trakigt-att-grannarna-blev/

EST Stureplan.

Med bara nån timme kvar till invigningsfesten och en helt ny studio som vi (mestadels Isak) satt ihop på 3 dagar finns det alla anledning att se fram emot kvällen. En ny studio står klar på Grev Turegatan 7 i Stockholm. Dörrarna öppnar officiellt på måndag. Peppen når bibliska proportioner. Tack till de underbara människorna på Wiley and Partners som öppnat sin famn för oss. Om de kommer behöva ångra denna gästfria gest står skrivet i stjärnorna endast... Men ikväll ska vi fan festa som om det vore 1999! C-ya!

Hail Satan!

Som inbitna gamla dödsmetallare och pseudo-satanister har jag och Albin här bestämt oss för att rabattera motiv innehållande "666". Små enkla designer med den ljuva siffer-kombinationen kommar utföras till det symboliska priset av 666 riksdaler. Pärleporten har aldrig varit mer avlägsen (ledsen John)....

Wave of mutilation.

I övermorgon startar vi en ny tideräkning. Kristi födelse är inte längre en fixpunkt... Det kommer heta år 20 före eller efter apokalypsen. Jag är peppad likt en finnig tonåring inför sexualdebuten, och samtidigt livrädd. Ganska upphetsande känsla... Livet kommer aldrig bli sig likt igen, så mycket står klart. Men på min stolhets och heders altare lämnas större offer än så... Till tonerna av The Pixies. Kom kom viskar sirenen i den drunknande sjömannens öra.

Lugnet före stormen.

Perioder av låg aktivitet brukar föregå perioder av desto högre aktivitet på studion. Nu är det många bollar i luften: Erik jobbar hos John Green på Pärleporten i Uppsala under den kommande veckan, vi håller på att rekrytera nytt folk till studion och på torsdag är den stora invigningsfesten av East Street Tattoo Stureplan. Jag bävar inför vad som komma skall och stålsätter mig. Se till att gå med i vår Facebookgrupp för att bli inbjudna till festen. Det kommer bli kul. Det kommer bli spännande. Det kommer bli galet.

Direktör Lagergren

...Jaha.. så då var det dags att skriva några rader om den människa som faktiskt styr studion nu.
Jag kommer att ge er en berättelse från min synvinkel från då jag började på studion. då East Street innehöll tatuerade som är väldigt respekterade i och utanför branschen. Jag kom från Luleå och var en naiv och berusnings-stinn liten tös som började brinna för tatueringar. Jeppe.... Han var den sista av dessa hårdbarkade, trångsynta, as-braiga, tatuerare som jobbade på studion, att acceptera och uppskatta min närvaro. Idag är han min bror. Han besitter ett högmod och samtidigt en extrem lojalitet som jag aldrig kan sluta beundra honom för. han är våran chef och han knyter ihop säcken med en brillians som är helt egen och enastående. Han är vårt allt! Han är vår bästa vän, vår chef, vår vägledare och vår "rygg-mot-rygg" när livet inte är som vi förväntat oss.
Han älskar oss och allt det vi väljer att göra.
För lite mer än ett år sen såg saker å ting inte så ljust ut för vår studio. Vi var inne i en liten formsvacka (som jag vill kalla det i efterhand). Vi hade precis fått ett nytt guldkorn på studion Erik Lööf. Peppen började komma tillbaka och vi hade en god plan över kommande halvår.
 Jag kommer aldrig glömma denna vårdag då Jeppe efter ett läkarbesök kom tillbaka till studion och berättade att han hade Leukemi. Allas... å då menar jag verkligen ALLAS luft gick ur oss. Jeppe kan väl inte bli sjuk? han är inte den som blir det! Han är helt enkelt den typen.. ingen syltrygg. som han själv skulle kalla det. Sorgen var så stor och påtryckande. Hur tar man in denna information? Hur hanterar man att en människa som man respekterar och älskar har en dödlig sjukdom. Det har jag ännu inte svar på! Det jag dock vet är att Jeppe är en överlevare. Han lovade mig på en gång att han skulle bli frisk och komma tillbaka med bravur. Vilket han gjorde!!!
Nu är han här! Han lever!
Han sprider lycka och framför allt: Hans skärseld brinner för oss och för East Street Tattoo. Han har tagit oss upp från vår hårdaste tid och nu är vi tillbaka! Akta er!!
Jeppe!!! Du är en fantastisk människa och jag beundrar dig och älskar dig för allt du är och för att du trott på mig och gett mig chansen att bli en av er.

Jag lyfter på hatten för Storebror EST!!

//Ida-maria
 

Politiskt engagemang

...har väl aldrig riktigt varit en stor grej runt omkring mig de senaste åren. Som uppvuxen under 70- och tidigt 80-tal har jag fyllt min kvot av att sitta på skäggiga mäns axlar i diverse demonstrationer och parader. Så döm om min förvåning när plötsligt 2 av studions tatuerare ville få ledigt onsdag eftermiddag för att protestera emot Sverigedemokraternas torgmöte. Och jag har väl skam till sägandes blivit en girig gubbjävel för det det första jag tänkte på var besväret att boka om kunderna samt det ekonomiska bortfallet. Men ju mer tanken smälte in desto mer fick jag en varm känsla i hjärtat. Är glad och stolt över att mina små ungtuppar visar ett sånt brinnande hat emot orättvisor som jag själv gjorde när jag var yngre. Jag hatar politik och jag hatar politiker. Jag hatar poliser och jag hatar förbud. Men jag hatar ingenting mer än översittare och folk som tror att man kan dela in jordens folk i små, små grupper och att vissa av dessa skulle vara bättre än andra. Så, hatten av till er!

Se upp!

Hade i måndags ett nytt möte med de goda människorna på Wiley and partners. För dem det passerat obemärkt planerar vi nu att under oktober månad sätta upp en temporär studio i deras lokaler på Grev Turegatan 7. Alla är hjärtligt välkomna att komma och gadda sig, gamla stammisar som nya kunder. Spännande... Samarbetet är väl inte helt friktionsfritt dock. Men jag räknar med att allt kommer lösa sig?

Our fearless leader

Man kan inte beskriva East Street Tattoo, oss som jobbar där eller vårt hantverk utan att det leder oss in på Isak. Studions grundare, en otroligt skicklig tatuerare, livsnjutare, mentor och inspiratör till många av oss, visionär, entreprenör, drömmare... Listan blir alldeles för lång.
Denna gigant grundade studion 1993 och har jobbat där och drivit den fram tills i våras då jag tog över stafett-pinnen som ny chef. Han har haft mig, och många andra av studions tatuerare genom tiderna, som lärling. Genom åren har han varit min chef, inspiratör, bollplank, nära vän och kollega. En konstnär ut i fingerspetsarna.
Nu för tiden ges Isak dock möjligheten att blicka ut i fjärran mer än tidigare och hör gärna av sig alldeles för tidigt om morgonen och vill diskutera vilda planer och mer eller mindre genomförbara projekt. Även familjen får nog lite mer av Isak nu än förr om åren och det unnar jag dem hjärtligt. Utan Isak hade East Street givetvis inte funnits, men jag undrar om det inte är lika sant att säga tvärtom?

Här är han nu i alla fall mina damer och herrar- var så god och njut!

Vad vore väl en bal på slottet?

Fredagsnatt...
Någor friskare, men här sitter jag...
Hörde att Gavasch och The Missus har haft en jävligt nice dag på Grönan, kul för dom.
Åh här sitter jag.
Längre bort längst med vattnet så står E.S.T's egen Lilla Prins och lirar plattor på Trädgårdens egen Extravaganza kväll, det är säkert massor av naket vid den här tidpunkten....
Åh här sitter jag.
Vad vore väl en bal på slottet?
Kanske långtråkig...dötrist...och alldeles, alldeles underbar...?

Men säg då!?

//Lillefot

Sjuk(t) inlägg

Jag har varit sängliggandes sjuk sedan i söndags och börjar på riktigt bli orolig över att jag kommer att få liggsår, bli fet av allt godis och få fyrkantiga ögon utav allt tv och filmtittande. Öfft...
Internet känns som om det tagit slut efter att jag kollat facebook, kissies blogg, facebook, youtube och kissies blogg igen, det finns helt enkelt ingenting mer - det är slut.
Jag börjar fundera på livet och dess stora frågor; Varför försvinner det alltid en strumpa när man tvättar? Where the fuck does it go?!
Det är inge kul att vara sjuk, jag känner mig äcklig, smutsig, skinkig och liten.
Det enda positiva med att vara sjuk är att man får bli ompysslad trots att man är ett litet svin.
Det tycker jag är nice.

Krax! // Lillefot

Presto!

Trollade upp en liten kanin på fröken Johanna Dahlin innan vansinnet rullade igång i lördags.

Saturday night holocaust

Ibland när pressen blir stor och jag måste koppla bort några timmar från jobb, stress och allvaret klär jag mig i hatt, automatvapen och en snygg kavaj och blir Havoc-mannen. Lördag var just en sån kväll. Vi (jag, the missus och Zeke Tastas) började kvällen på Riche med några snabba drinkar. Snabbt växte hornen ut och innan jag hunnit säga "minneslucka" hade jag tydligen ingått en pakt med Zeke att tillfälligtvis bedriva tatuerings-aktivitet på Wiley and partners under oktober månad(!). Stay tuned- nu jävlar blir det spännande!

Havoc was the theme, Saturday was the night.

Lördagen vigdes åt att se vem som kunde bli personifierad havoc.

Vi fick endast 3 bilder den kvällen, de beskriver dock kvällen ganska bra. 

Dimmigt, suddigt, glädje, vapen och kärlek.

Söndagen däremot vidges däremot åt att prata så lite som möjligt, röra sig så lite som möjligt, 

och sova så mycket som möjligt. Pizza och film var temat för söndagen.

Tack för en fabulous fest!

Öfft...

Jag har suttit framför datorn och försökt blogga i ungefär två timmar, men det är tomt i skallen jag kommer inte på ett skit att skriva, så jag slänger upp lite bilder istället.
Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord, så varseguuud!

Bilden visar hur E.S.T gör det när man vänder plattor

När ord inte längre räcker till är den här bra att ha nära till hands

Later skater! / Lillefot

IT'S ESTS, BITCH!

Jag och min sidekick Liina Lillefot Löwy köttade in en tribute till mitt ESTS på Inkbash med hjälp av handtatueringsmästaren Jeppe. Känner mig stolt att representa ett sådant mighty fine Tattoo Supply. 

It's ESTS, bitch!

/Mamma Supply

Everybody knows that you're insane.

Näste man till skampålen är Albin!
Denna herre är, förutom en grym tatuerare givetvis, en mycket mångfacetterad figur. Vid första anblicken luras man att tro att han är en gentleman: stilig, vältalig, artig och med ett robust handslag. Inget kunde vara mer fel...
Bakom den välpolerade ytan och den väna blicken döljer sig en personlighet som närmast kan liknas vid ett svart hål- karl'n saknar helt farstu!! Ingen levererar förolämpningar och kränkningar med sån pricksäkerhet som Albin. Ingen passerar utan smädelser eller anmärkningar. Detta, i kombination med hans otroligt svarta humor och en musiksmak som jag rankar nästan lika smakfull som min egen samt en stor aptit på livets goda, gör honom till ett fantastiskt sällskap! För masochister...
Till hans övriga märkliga sammansättning får man inte glömma att han är en tillgiven make och en tålmodig och kärleksfull familjefar. How about that?!
Mycket kan sägas om Albin och jag tror jag fått med en hel del. Men han måste upplevas.

Slutbetyg för vårterminen:
Karaktär/ personlighet: 5
Hantverksskicklighet: 4+
Ekonomi: 1
Uppförande: underkänd

Hemslöjd

Som tidigare antytts är Liina "Lillefot" Löwy en helt överjävlig lite hemmaslöjdare- kolla bara väggbonaden hon broderade till min födelsedag! Det slår "egen härd är guld värd" och sån där präktig skit, no?

Dålig aktivitet på bloggen...

Att det inte hänt så mycket på bloggen under veckan får väl skyllas på att vi allihop behövde återhämta oss lite efter (det hårda arbetet på) mässan i helgen. Vissa av oss flyttar under veckan etc etc. Eller så är det bara lite brist på inspiration...?
Nu är allt tillbaks till "business as usual". Erik har gaddat sig ännu mer i ansiktet, Liina kraxar, Albin och Ida kivas som små barn och mitt i allt kaos står jag själv och bara ler. Fina jävla människor omkring mig.
Hösten är den mest inspirerande tiden på hela året, ser fram emot att bara låsa dörrarna och måla och gadda och ha det fint med hela EST/ESTS-familjen.

Good times!

Stockholm Inkbash

Mässan som gick av stapeln i helgen var inget mindre än en succé. Alla hade skitkul och flera av studions tatuerare vann prestigefyllda priser i tävlingarna. Även Supplyen fick mycket uppmärksamhet. Ölet flödade och ljudet av hjärnceller som lämnade kroppen var öronbedövande. Nu är det måndag igen och jag sänder en tacksamhetens tanke att Inkbash bara är en gång om året...

//J

Just nu på Inkbash

Happy Hippo står och käftar!

//LL

Gillar jag Champagne?

Ja! det gör jag

Med bara ett par timmar kvar nu är det snart dags för den stora årliga Stockholmsmässan- Inkbash! Skall alldeles strax börja packa. Min lever hörde precis av sig och undrade om det inte var dags att packa ner en öl snart. Lugn, bara lugn...
Karlskroniterna (AKA Sick Boys Tattoo m entourage) sitter i bilen på väg t Stockholm, det kan aldrig sluta väl. Men det kommer bli ett kärt återseende. Undrar bara vart min lilla prins håller hus? Dagens lyft måste i alla fall vara att det sedan nån dag finns en hel del mer Unsane på spotify. Lyssna på Blood Run.

Stay gay! //J.

Lillefot

Nästa person att introduceras för pöbeln är ingen mindre än vårt senaste tillskott i familjen: Liina "Lillefot" Löwy. Liina är dock ingen ny bekantskap för oss på EST/ESTS- hon är en gammal kär vän till oss alla.
Under de senaste åren av mitt liv har hon dessutom utmärkt sig med ett otroligt tålamod med mig: Tack kompis!

Trots att hon inte sträcker sig så högt över havet är hon en person som är svår att missa.
En färgstark personlighet med hetsigt temperament men samtidigt med så mycket lojalitet och kärlek till oss som står henne nära. Eller som hon själv skulle säga: "liten men gaddad och god". Tough as nails...
Hennes röstläge överträffas endast i omfång av storleken på hennes hjärta.
Hemlig info: hon är en jävel på hemslöjd... All hail!

//J.

Ett dagsverke

Två stycken tatueringar utan en endast droppe färg av Lilla Prinsen

Låt mig presentera: King Curtis!

http://www.youtube.com/watch?v=ERENCqOHJCA&feature=related

Kvällsjobb

 
Kvällens sista jobb blev en pugilist. Bättre bild imorn. Nu, Youporn!

//Prinsen

Lilla Prinsen


Det var en gång en Prins som bodde i Dalarna, men det här var ingen vanlig Prins utan en mycket Liten Prins. En dag så bestämde sig den Lilla Prinsen för att lämna Dalarna och vara Lilla Prinsen i Stockholm istället. Sagt och gjort så fann han sig snabbt tillrätta och började jobba på East Street Tattoo där han gör ett fantastiskt jobb. Som så många andra Prinsar så gillar den Lilla Prinsen att ses ute i nattvimlet på dom rätta ställena med dom rätta människorna, antingen minglandes med en rosa fruktig drink i handen eller bakom skivspelarna där han bjuder på sina favoritlåtar. Kläder och att följa sin idolbloggerska Kissie är två andra intressen som ligger den Lilla Prinsen varmt om hjärtat och så självklart att bättra på sitt redan så snygga yttre med ännu fler fina tatueringar.

Lilla Prinsen - We love you!

// Lillefot
 

Önskemål eller Önsketänkande?

Jag skulle vilja att alla bananas människor på East Street Tattoo fick en presentation här på bloggen,
så ni får lära känna oss.

Att man skriver ett inlägg och presenterar sig själv med en bild...fast wait a minute, det låter ju extremt tråkigt?  Kan vi inte presentera varandra istället? 
Först till kvarn att välja vem man ska presentera! GO GO GO!


/Supply.

Old Crackie's gone!

Jag var 15 och tyckte att en tatuerig vore på sin plats, så jag klädde mig "vuxet" och begav mig till en inte så seriös tatuerare och skaffade mig en inte så snygg tatuering. En cover-up har varit på gång i ungefär 12 år, men istället för att ta tag i det så skaffade jag mig nya fina tatueringar och glömde som bort Old Crackie på högerarmen. (Fast egentligen inte, eftersom jag såg den varje dag i spegeln) Min bosss och sidekick har hotat med att jag inte kommer att få jobba på Inkbash i helgen om en cover-up inte blir gjord innan dess, så igår blev det äntligen av! Jag fick en ny fin tatuering, får jobba i helgen och alla är glada!
Wiiiiiiih!
//Lillefot

Jeppe Satan & Lilla Prinsen.

Tänkte först skriva något smart och vitsigt om dessa två. Kanske till och med något smått förolämpande, men blev rädd för att de skulle bli ledsna och börja lipa. Så jag ångrade mig och vill istället lyfta fram ett bra och talande uttryck: "Brother from another mother"

/Supply.

Snabb text

//prinsen

Tänk vad fel han har den där Jeppe

För ALLT jag kommer skriva om i bloggen är vilka kändisar jag sett, tjejer och hur trasig jag är.

Men först, en snabb text

//prinsen

Nyckeln till framgång

Lite ny, som jag är, på det där med att blogga har jag blivit tvungen att göra lite research. En framgångsrik blogg verkar vila stadigt på stereotypa teman. Den skall gärna innehålla något av följande:

a. En relativt ful och korkad brud som tror att hon är snygg men gladeligen erkänner att hon inte är särskilt smart. Gärna blogga om en havererad modell-karriär, festande och vilka kändisar hon sett.

b. En mycket trasig och deprimerad person som skriver om hur trasig och deprimerande dennes tillvaro är.

c. Vilka kläder man skall bära.

d. All of the above.

Denna blogg kommer inte bjuda på något så sensationellt alls. Men såväl som tisdagen är "pill-night" och torsdagen är "hooker-night" så kommer säkert veckan bjuda på flera överraskningar. Det är ju trots allt bara tisdag än så länge...

i will never do it again... til next time

Evil twin

Tro inte allt ni läser: en ond tvilling som utger sig för att vara jag har bloggat i mitt ställe på sistone.... Nakenbilder, fylleri och annan skörlevnad har spritt ut sig här. Ni som känner mig vet att jag är "an honourable guy" med moralisk resning som inte står vår frälsare långt efter. Och som den store Jesus H. Christ själv uttryckte det: "don't believe the hype"...

Lättmutad/svårövertalad

Min kompis Zeke bjöd ut mig ikväll. Och eftersom jag är svag för dåligt sällskap tyckte jag det var en fantastisk idé... Han tjatade på om hur vi skulle komma ner och tatuera på Stureplan. En dålig idé känns ju bättre efter ett par flaskor Moët. Hoppas jag inte lovade bort mig för jag är fortfarande jävligt tveksam.

Hösten är här!

Känns onekligen så idag i alla fall. Hösten är en tid som präglas av hög aktivitet på EST/ESTS. Nästa helg är det dags för den årliga tatueringsmässan i Stockholm: Inkbash. Hela familjen är på plats i år. Kyl ölen & jägern!

tillbaks på ruta ett igen.

Efter en trög start och lite svalt intresse för bloggen pga av att jag är en teknologisk analfabet (dvs kunde inte fixa nån smarrig layout) gör jag ett försök igen. Nu pryds ju sidan i alla fall av lite naket- och det är väl så vi gör oss bäst? När vi inte tatuerar förstås.... Men full, naken och glad är ju det bästa.